När dagen lider mot sitt slut
då gäspar nästan var minut
Sömntutan.

Ögonlock som persienner,
tyngdlöshetens tomhet känner
Sömntutan.

Kämpar knappast, bara slappar,
på John Blunds lockrop nappar
Sömntutan.

Mumlar, rör sig som i dvala,
fumlar, nu kan ingenting förhala
Sömntutan. zzzzzzzzz