Jag ser en långsamt falnande låga
där på vårt ljus av vit stearin 
och jag känner tyngden stunden
den känns ändå så vacker och  fin 

Ja jag vill nu lämna det gamla 
för mitt eget sargade samvetes väl 
för jag har ett skadat inre som värker 
och som förgör min förtvivlade själ  

Det är kanske snart ett avslutat kapitel 
där jag nu står i denna stunden så säll 
jag till sist börjat att inse min del
dör i den allra sista livskrisens duell 

Det drar en kylslagen vind över fältet 
jag ser längtande bort mot frihetens bro 
förnimmer nu en känsla som mig berör 
och som även skänker mig en sorts ro 

Det hörs en skir och vackert klingande ton 
från mitt eget livs egen kvällsserenad 
där min musiken sprids över nejden 
den som nu ändå borde göra mig glad 

Men när klockan nu allt fortare går
och så obevekligt slår sina slag 
det blir till en ganska sorgesam vädjan 
att snart min  mörka natt blir till dag 

Jag hör en så tydlig viskning i skyn 
som ger mig ett nytt hopp där i natten 
den ger mig plötsligt modet att gå 
över berg genom eld och över vatten

Ja nu ser jag till sist svaren jag fått 
och där jag äntligen till slut hittar ut 
så jag tar nu ett allra stilla farväl 
för här tar för alltid all galenskap slut 

Copyright © AndLou