Första gången ni sågs var du bara ett barn.

En oerfaren ankunge,
han var så livsvan

Du behövde honom
för att kunna bli en svan.

Vem var det du blev?
Vad av din personlighet uteblev?

Hans bröstkorg var din vagga,
med lakan av siden
Du blev en naturlig del av den med tiden.

Och hans hjärtslag
agerade sekundvisare
när du såg hur årstiderna
blev mörkare
och sen ljusare.