Värmen har varit en välsignelse för de flesta av oss,
problemet är att vi aldrig hinner vänja oss vid den,
för när vi börjat tina upp och må som bäst,
då kommer molnen regnet och det gråa som på beställning,

Visst det har också sin tjusning, och det är helbrägdagörande
både för människor djur och natur. Livet måste få både
regn och sol absolut, men jag önskar att det var lite jämnare
fördelat, och att vi hann med att kunna njuta fullt ut en längre tid
av allt det fantastiska som de olika väderlekarna bringar oss.

Ett stilla sommarregn på kvällen när solen gått ner, är bland
det mest underbara som finns när man klär av sig naken och
tar ett kvällsdopp. Men också ett stilla höstregn som droppar
utanför på fönsterbläcket kan vara underbart och ge ro.
Ett skyfall där jorden får sluka så mycket den orkar inger mig
i storslagen vördnad för naturens otroliga krafter.

En solskensdag som igår och idag med 30 grader i luften och
27 grader i vattnet, är en gudagåva som inte går att stå emot.
Men skuggan som träden ger är också en gåva från gudarna,
då de ger skydd från den ibland alldeles för gassande hettan,
och sen får jag inte glömma vattnet i sjön, havet eller insjön,
eller tjärnen långt in i skogen, som ger min kropp en behövlig
svalka och kyler ner kroppen till sans igen.

Det får mig att inse att jag är en del av jordens kretslopp,
att jag är en del av Guds natur faktiskt,
en del av dess liv, där allt och alla är beroende av varandra
men jag önskar så att att vi kunde samarbeta på ett bättre sätt
så att vi kan ge varandra det bästa av det bästa.
Höst och vinter har absolut sina tjusningar också,
men jag önskar mer av våren och sommaren, där finns jag.