andningen hårt återhållen

medan han betraktar vindens framfart

stormen bänder och sliter i träd och buskar

ovädret närmar sig crescendo

när han plötsligt öppnar lungorna

sväljer han lufthavets rörelser

fylls till bristningsgränsen

med det osynliga runt honom

inte ens hans längtans låsta skrin kan stå emot

sigillet bryts

hans komprimerade panik kreverar

i ett domedagsvrål

rakt in i svalget på dagen

tystnad