Jag orkar inte
alla sysslor och vardagens tristess
jag orkar inte förställa och föreställa sa hon.
En kväll i ett paradis
varma klippavsatser, ljumma vindar och de blå färgerna.
Det är ok sa han.

Berusningens dimma,
brutalt övermannad av känslorna.
Toalettgolvets kalla linoleum och illamåendets vågor i kroppen.
Sover du, undrade han.
Gör jag verkligen det undrade hon själv.

I nattens tystnad
lämnad utan sällskap. Det blå ljuset från skärmen. Någon form av äventyr på havet erbjöd kvällen.
Och en vacker bild på solnedgång tagen i ensamhet.
Det är ok sa han i efterhand.

Uppvaknandet var inte behagligt.
Känsla av skam
upplevelse av sanning. Omöjligt att korrigera och radera. Kanske lika bra.
Modern hade fler röster.

Ska jag hämta frukost sa hon.
Ok, sa han och somnade om. Morgonen efter sommarens vackraste kväll.