Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
om att vara förvirrad i denna värld


att slå sej fram i mörkret varför lever jag än

jag är nattens ängel jag är dagens ros lika

taggig och jävlig jag är full av skratt och i 

 

det förflutna är jag fulla av skit som jag

försöker att fly i från . jag vill förtränga

 

och glömma jag vill inte minnas det jag 

har gjort för det var inte jag som person 

 

det var i ett berusat till stånd . jag blir

djävulen skälv som spyr ut mitt hat och 

 

vrede i från många år ut av insängda känslor 

som exploderar ursinigt som lavan ur en

 

vulkan . jag tappade kontrollen totalt och

gränsen mellan rätt och fel sudades ut 

 

så min ånger stänger jag ut av när åter

verkligheten fångar mitt förnufft . och jag ser 

 

klart igen när saningen visar sej ur mörkret 

när allt skingrar sej i mitt sinne och jag kan tänka 

 

igen då känner jag en stor skam . och faller i tårar 

när ingen ser mej på natten då jag gråter som ett

 

litet barn hjälplös i en värld full av oförstånd . och 

inget går att ta till baka ut av minna idiotiv varför 

 

blev det så här varför gjorde jag så där varför lever 

jag än . varför behåller herren mej i sitt paradis jorden




Fri vers av den nakna poeten
Läst 76 gånger
Publicerad 2020-09-18 18:57



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

den nakna poeten
den nakna poeten