om att vara förvirrad i denna värld
att slå sej fram i mörkret varför lever jag änjag är nattens ängel jag är dagens ros lika taggig och jävlig jag är full av skratt och i
det förflutna är jag fulla av skit som jag försöker att fly i från . jag vill förtränga
och glömma jag vill inte minnas det jag har gjort för det var inte jag som person
det var i ett berusat till stånd . jag blir djävulen skälv som spyr ut mitt hat och
vrede i från många år ut av insängda känslor som exploderar ursinigt som lavan ur en
vulkan . jag tappade kontrollen totalt och gränsen mellan rätt och fel sudades ut
så min ånger stänger jag ut av när åter verkligheten fångar mitt förnufft . och jag ser
klart igen när saningen visar sej ur mörkret när allt skingrar sej i mitt sinne och jag kan tänka
igen då känner jag en stor skam . och faller i tårar när ingen ser mej på natten då jag gråter som ett
litet barn hjälplös i en värld full av oförstånd . och inget går att ta till baka ut av minna idiotiv varför
blev det så här varför gjorde jag så där varför lever jag än . varför behåller herren mej i sitt paradis jorden
Fri vers
av
den nakna poeten
Läst 76 gånger Publicerad 2020-09-18 18:57 |
Nästa text
Föregående den nakna poeten
Senast publicerade
någon sa jag hatar att vänta jag har försökt göra mitt bästa jag siter och tänker på döden och livet det är en underbar dag tomten finns sluta aldrig tro sviken igen min sysselsättningen är så bra över all förväntan äntligen avrapporterin till minna poet vänner om min sysselsättning Se alla |