avslöjande ens egensinne
samtalsungar skrumpnar
och ord som flyr min ägo bränns inne eller på utvägen lågande känslor lämnar
avsevärda slukhål i
min organbehållare till kropp

vore istället min säd
det vindspridda språk
som färglägger himlar
till kulörkaos
tystnad och tomhet
nära nog efterträder
vargtimmens
grundbultande allvar