I stilla öde trakter, i gammal granig skog
Där stod en grå och rynkig tomte och log
Han bodde på loftet i en gammal ladugård
Och alla djur i lagårn var under hans vård

Han talade med hästen, som i stallet stod
Han tröstade fåren, och gav dem mod
Just innan de skulle klippas var de så oroliga
Men han lugnade dem med sagor, så roliga

Han hade sån omsorg om alla åtta kor
Som bodde i varsitt bås, tillsammans med sin gamla ko-mor
Han brukade även prata med kalvarna i sina kättar
och när getterna stångades, skrek han: ”sluta, era sprättar”

Åtta grisar fanns där med, som bökade i sin stia
Vår tomte gjorde rent där, särskilt hos Herr Galt
För han hade bestämt att han skulle fria,
Till grisfröken som han gillade, den rosa fröken Palt

En hund så klok var tomtens bästa vän,
Och han gillade även lagårskatten
Men något ovanligt var det, det hade han på känn
För katten var mörkrädd om natten

Katter är ju nattdjur och jagar i natten
Möss och sorkar står på deras meny
Men förändringar måste ske med denna katten
Annars skulle han svälta ihjäl, nästa gång månen var ny

Alla dessa djur har ju våran tomte omsorg om
Varenda natt han klättrar ner från sin vind
Och alla djuren känner sig trygg med tomten som
bryr sig om dem alla, vår tomte, grå med fårad kind

Han går ut och känner den friska kalluften i månens sken
och tänker en stund på den bortgångna tomtemor
de två var gifta i tvåhundra år, eller var det tvåhundraen
han står länge i tankar och minns, sen går han upp till loftet där han bor.....

© Ted Örnberg