En långsamt avtagande känsla
som ibland bubblar upp igen
Dag för dag bleknar minnet
och jag vet inte riktigt vad som skett

Var det verklighet eller dröm?
Fantasi eller realitet?

Det som var glasklart
och strålande som snö i solsken
Är nu höljt i dimma och dis

Det som en gång värmde mitt hjärta
Det som en gång närde min själ
Det som en gång betydde så mycket
Är nu avlägset och fjärran beläget

Ditt hjärtas ointagliga murar
har stängt sina portar för mig
Motvilligt och sakta tar jag var dag
steg för steg utan dig

Men min blick söker
Mitt hjärta längtar
Min själ väntar

Efter helheten som vi kan utgöra tillsammans