Ibland är jag vilse
på stormande hav
så ensam i vimlet
med vandringsstav
en kugge i hjulet
där livet snurrar på
känner mig behövd
kan inget förstå

För mig hem
kom hämta mitt jag
ta mig här ifrån
känner mig så svag

Ibland brinner jag
efter att bli berörd
men är i utkanten
och blir aldrig hörd
mitt ljus är bränt
alltid från båda håll
på vardagens myter
har jag ingen koll

För mig hem
kom hämta mitt jag
ta mig här ifrån
känner mig så svag

Ibland är jag en fågel
så fri där i det blå
men vingarna kraschar
och vardagen är grå
själen bär på oväder
åskan slår ofta ner
skygglapparna svarta
bäst att jag inget ser

För mig hem
kom hämta mitt jag
ta mig här ifrån
känner mig så svag

(Copyright © ULJO)