vårt samspråk en fågel

flygande i tid och rum

beredd att lyfta

vingpennor droppar vattnets glitter

väl uppe i luften

vidtar lugna vingrörelser

över i glidflykt

fram till mitt fönsterbleck

jag åser leende fågelns ankomst

fjäderhamnen här för att vända

budet  bor i längtans klockspel

min ande följer när ögonen tappar ur sikte

medan budbäraren avlägsnar sig

med mina känslors kyssar

andedräkten är

allt annat än förtegen