Ibland...
Regnet rinner mellan stunderna
Och hela tiden tar slut.

Över de väggarna
det finns så mycket rädsla och skrik
Och kvinnor utan silhuett.

Förvåningen, speglar sig själv
Och var och en av oss tecknar
Skulder, alla meningar.

Och vi ser barn dö
Över trådarna
Från föräldrar utan namn.

Utan tårar,
Utan liv,
På var och en av väggarna
Vilka är vår skam.