jag har aldrig slutat springa i från mej skälv 

i hela mitt liv har jag sprungit och flytt 

verkligheten fasst jag har varit oskyldig .

kanske av gammal skulld eller i från mitt 

eget plågade samvete vad har jag gjort och 

inte . varför lät jag det hända varför vägrar 

jag vända hem igen till baka varför flyr jag

springande i från min egen verklighet varför 

gör det så ont att leva mitt hjärta mals ner vid

varje slag . så skalas en tun skiva bort allt som

finns att älska med eller att älska blir bara

mindre och mindre alla färger börjar blekna

värmen försvinner inom mej och kylan börjar 

tränga sej på allt mer . för jag känner det ända in 

i min själ jag fryser är det därför jag hysteriskt

springer för att få värme till min döende kropp .

vägen blir bara mörkare och smalare det känns

att slutet närmar sej . varför vänder jag inte hem 

men jag kan inte sluta springa i från mej skälv

och mitt eget liv och allt runt om det som finns

kvar bakom mej jag kan inte glömma vad som

finns bakom mej . men det gör för ont att se och

känna jag söker ständigt nya äventyr i en tid som

väntar mej i framtiden i stället för att leva nu i den 

som jag befinner mej i varför slutar jag inte att

springa i från mej skälv .