Dagarna klafsar tunga, långsamt fram dom går.
Jag pysslar och sysslar i ensamhet. I morgon är idag, igår.
Det var länge sedan som jag höll dej nära, utom i tankarna förstås.
Men varje söndag kan mina vingar bära, från kedjan jag kommer loss.

För du är min Gölarundan baby.
Då vandrar vi hand i hand.
Min vackra Gölarundan baby.
In i frågesport å bingobrickans land.

När sommaren är varm då är vi tillsammans ofta.
Men på årets mörka dagar så får jag ensammen softa.
Men en dag varje helg då brukar det spraka till.
Fatta hur man kan längta så efter tipspromenad, så imbecillt.

För du är min Gölarundan baby.
Då vandrar vi hand i hand.
Min vackra Gölarundan baby.
In i frågesport å bingobrickans land.

För då å på något sätt är det bara du och jag.
För då i skydd av skogen
blir jag kysst helt å hållet knäsvag.