Jag är en skådare,
beskådar stumma handlingsmönster.

Träffa mig på egen risk,
jag kanske råkar tvätta ditt fönster.

Jag vill se, se på riktigt,
klarar du verkligen det?

Jag vill spränga dig till bitar,
pussla nytt
i dammets mitt.

Jag föder osäkerhet,
ljuva, sköna osäkerhet,
i hennes sköte
kronar kunskapen.

Den äkta, ärligt levda,
av lagens forna trevnad.

Jag är ögat i ditt inre
som var ständigt fyllt
med sömngrus.

Gnugga för livet.