Det var en tidig vår
för sju år sedan snart
de vajande backsipporna
fotade jag med ny kamera

Det illgula, lila
i klasar på fältet
ovan tusenårig gravplats
med fjun på stjälk och blad

Jag böjde mig sakta
för att vara i höjd
höll fokus mellan vindar
det var nu eller aldrig

Och där i den bleka solen
föll tårar bortom kontroll
jag var ensam bland runor
en avsvimmad tonåring

Och fingervantarna kändes
som skal på mina händer
och eksemen kliade
när mossan skavde genom skorna

Där låg jag på bergen
och lät småkryp passera
det kom inga turister
på hela dagen