en inverterad vattendroppe
som sipprar ut genom jordlager
och längtar efter havet på andra sidan

men det finns ingen andra sida
det finns endast detta sipprande
ett fuktande befruktande av nytt liv

jordens lager omsluter den
och bedjar i sin törst

real revivifiering,
daggmaskarna krälar ut från dess tyngre del
och syresätter gammal kultur

det arvegods en droppe föds i
den mark som nu skall näras

det en droppe bär med sig
det som omringar —
jord med mätt potential

här finns inget utanför
för livet blir aldrig färdigt

komposten är ett kretslopp
ett lopp man aldrig vinner

en ständig kärlek till att
livets alla yttringar försvinner