Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Om sorg och glädje och sorgens nödvändighet


Som ränderna i en trasmatta

Solstrålen leker
och bildar en gyllene bro
från fönstret fram till dörren
över min trasmatta
med dess olika
ljusa och mörka ränder

Som en illustration av mitt liv
mörka ränder
omväxlande
med ljusa glada
som bryter
mot sorgens svarta färg

Solstrålen lockar fram det vackra
även i de mörka ränderna
och plötsligt ser jag
att utan dessa
skulle mattan vara
intetsägande - tråkig

De svarta åren
till brädden fyllda av sorg
var inte meningslösa

De lärde mig att ta emot glädjen
som en sällsam gåva




Fri vers av Michaela Dutius
Läst 404 gånger
Publicerad 2006-08-02 06:35



Bookmark and Share


    eva m h
Jag hoppas också kunna se på mitt liv som du ser på ditt. Jag är på väg...
2006-10-27

  Mikael Lövkvist
Sant! Visa ord och reflektioner.
2006-10-21

    Erika H
ditt språk är så vackert
du väver samman orden till en helhet
förmedlar det vackra i att leva i livets alla faser
oavsett hur smärtsamt det är
cissi
2006-08-02

  Emanuel H
Där fick du till en bra liknelse. Stunder då man stannar upp.
2006-08-02
  > Nästa text
< Föregående

Michaela Dutius
Michaela Dutius