Ja livet hänger jag på
greppar det om livet då
håller precis om just där
så jag säkert är med
när det sen ut och
iväg bär...

Ja, jag kysser det direkt
av bara farten för att jag
ännu får vara med
för trots min ålder
känns det som om jag
fortfarande bara hunnit
att komma till starten...

Ständigt har jag fullt upp
att göra, skriva, sticka och
sy för folk, vänner sa, be dem
sluta, sätt dig soffan och njut
sluta att jobba för andra...

Jag hävde upp ett tjut...

What, skrek jag! Att ha något
att göra, slippa var sysslolös...
Bättre då ju att ha fullt upp
att göra, och att bli ombedd
är ju inte illa, det är ju guld,
bara att då läget gilla...