Vem kan inte gråta av att läsa Florbela,
Förakta kärleken hon sjöng?
Bara de som har levt hela sitt liv på en skärm,
Det rann ner och torkade inte!

En annan kom på Azorens vingar,
Hon målade ord på kvinnas bröst.
Hon lät hyckleriet passera i en kull,
Serverade puritanismen i en sked!

Hur många Marias behöver vår berättelse,
Att komma ut ur påvligt mörkret?
Reducerad till att vara mamma och utan minne,
Djärvheten brinner på det medeltida torget!