Nej, ännu inte den rastlösa
Mars ljus
på fören av ett leende,
inte heller vetets härliga uppgång,
silket av en svala som borstar
den bara axeln,
Den lilla och ensamma sovande floden
i halsen;
nej, inte ens den sura lukten är bra
av kroppen, efter kärlek,
genom gatorna på väg till havet,
eller den rasande tystnaden
från det lilla torget
som en båt, leendet mot fören;
nej, det är bara en titt.