Vi drömde om det
Att regnet skulle sluta piska hårt
Vi drömde om det så mycket
Vi hoppades att kylan skulle övergå till värme
Vi ville det så mycket du & jag
Kanske ville vi det lite för mycket

Regnet öser ner över oss
Som pilar skär i sina offer
Och det värsta av allt måste vara
att regnet kyler så mycket
kyler som vinterns bittra stunder i Sibirien
Det värsta kanske också är
att det regnet, alltid kommer piska

Regnet som vi slås av gör ont
Bokstavligen talat smärtar det, överallt
smärtan är konkret och äkta
Regnet är smattrandet av gevär och bomber
Smattrandet av tårarna som kommer därav
Tårar av ensamhet och uppgivenhet
Ett smärtans tårar där vi är en av dem

Piskande, ilskna och onda regn
Det slår över människor och hem
vi kallar det för regn du & jag
för dess verkliga namn klingar illa
och det klingar så att verkligheten låts komma in
Verkligheten som talar sanningen
den blottade och nakna sanningen
den sanning som säger att vi är nakna också
Nakna inför renaste och djupaste smärta
att vi måste stå ut i krig, blod och terror
Ja för krig är vad vi står i du och jag

Att se en värld utplånas, visserligen inte än
Men på god väg och vi är uplånandets offer
vi känns som de första, vi kan bli de sista
vi flyr och vi gråter och vi räddar folk
ändå dör tusen åter som vi inte når
och vi gråter även för dessa, som inte lever
och de som lever de gråter med
för de har ingen kvar, och de har ont
ont mest i hjärtat, för det lider
lider av ensamhet & oförståelse
den oförståelsen för de människor som tar
tar deras älskade, deras nära från jorden

Det är som det piskande regnet
Ja det riktiga regnet som faller från ovan
det regn som städar undan allt smuts
allt damm från de fallna husen
alla blodspår och annat i lugnet
Det är som om just det renande regnet
det tysta regnet
stjäl våra älskade här på jorden
upp mot var det regnet kommer i från
och förenas med det regn som dödar
dödar offer, som ingen ont har gjort

här gråter stjälar levande som döda
det märks
Och när regnet faller igen
när allt är tyst, skrämmande tyst
när lugnet efter stormen infaller
när inte ens ett sus gör sig hört
då piskar det renande regnet
och suddar ut krigets spår
men i våra hjärtan regnar inget
och här läks inga av våra djupa sår