stilla och andäktigt
med maskrosboll i handen
mängder möjliga svävanden
språklös sensommarstund
hörseln vilar i frånvaron av vind
ordning råder jag skyggar inför
följden av en brusten kupa lugn
splittrat ut ur sammanhållning
till rivjärnsrivet himmelsflimmer
skälver kramp vid själva tanken
triggar spänning tvekan vinner
varsnar ljud helt nära
plötsligt infall
blåser maskrosbollens parasoller
frigörs
svävar
faller sakta
dagen åter synbart samma