Omgivningen är densamma för var takryttare
Det är enbart då bagarens ljusskimmer kommer upp i höjd med månen
Som det övernaturliga börjar med sina scenarier med en isande puls genom nejden
Manhundens ylande gör ljusskimret villrådigt
Men slutligen ger den ifrån sig ett skimmer
Som får isen på kanalen att ge ifrån sig sitt
Efter en stund är gatorna i rörelse igen med morgontidiga och
Då ger vår puls tecken på sömn
Endast vi gamle kan välja och krypa ut på takstolen
Och ge ifrån sig ett lugnt andetag och falla ur vakenheten
Allt under månens skära