Jag brukade ta tåget till din adress.
För att lägga pusslet.
För att få svaren.
Till den dag en välbekant röst sa att tåget slutat gå.
Då följde jag rälsen så långt bort som den tog mig.

Nu står jag åter på stationen.
Pusslet är packat.
Svaren är många.
Men jag saknar modet att lösa en biljett.