Känner ljuset i ryggen
som värmande strålar
men fötterna är fast
som i stelnad betong

Så skönt strålar kärlek
som jag länge har sökt
men hur ska den nå mig
när jag vänder mig bort

Av rädsla för avvisande
drar jag mig undan
söker i mörkret efter
konstgjord trygghet

Känner ljuset i ryggen
som brännande sanning
jag vet att jag måste
lämna min hamn

Så skönt strålar kärlek
men hur ska jag nå den
hur ska jag passera
rädslans murar

Av rädsla för avvisande
spelar jag stark
kan uthärda ensamhet
med nödutgångar på glänt