så när du stod där och skådade ut
över grusvägar som nådde längre
än vi någonsin gjorde

och du höll aldrig mig i handen
jag höll andan räknade sekunder

banden vi knöt dom skär in i mina
handleder nu och stryker mig mothårs
jag undrar när allting gick över i
svart vitt

så nästa gång du kysser mig
räkna inte med att symfonierna jag en gång
skrev på din tunga för dig
och ingen annan ska finnas kvar

jag har lärt mig stå själv nu
och älskling, alla dom sköra orden kan du behålla själv..