Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Den fria viljan låstes in och nyckeln slängdes bort.

Kan någon få tyst på rösterna i mitt huvud?
Förut viskade de till mig,
men nu skriker de.
De har fått allt för stor makt över mig,
Jag lyssnar för mycket på dem.
Så går det när man är osäker,
och varken vet upp eller ner
utan hjälp.

Hand i hand med en skugga mot en tegelvägg
Felvända kläder och smutsiga skor
Röda streck slumpvis placerade på min hud.
för det är så rösterna vill ha det.

Jag är bara ensam tills du blir mitt rakblad.




Fri vers av Cija
Läst 330 gånger
Publicerad 2006-12-21 19:17



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Cija
Cija