Jag är barnsligt kär
Själv kan jag inte minnas sist det var så
Jag vet inte ens om det är kär jag är,
eller om jag bara längtar efter något som jag inte har.

Igår fick jag en fråga, som jag nästan skrattade bort,
\"Är du svår att leva med?\"
Jag? Aldrig skulle väl jag, det är jag inte..
Jag förklarade mig genom att säga att jag aldrig varit det
aldrig varit kär.

Så förklaras det, som jag ofta tänker på.
Mitt längsta förhållande varade i två månader,
men var kärlekslöst ändå.

Så är jag det jag aldrig blir, och jag är det utan pauser
och en dikt kan vara så fruktansvärt barnslig
och fyller inte i orden som jag önskar säga,
och du som jag är kär i, lär ej detta aldrig läsa
vilket grämer mina känslor, för det slutar alltid så
man väntar alltför länge och ljuset brinner ut
för vad som är en början, är likaväl vårt slut.

Jag är så barnsligt kär i dig, och det förgör mig.