Jag ville skriva en sonett
Men det var fanken inte lätt
På orden fick jag inte sprätt
Och takt och rim blev bara fel

Jag provade alexandrin
Den sägs ju vara väldigt fin
Med ord om vatten och om vin
En dikt om blommor och om kryp

”Men kom igen” jag tänkte så
En haiku kan jag komma på
Som handlar om en himmel blå
Så svårt kan det ej va’ eller?

Fast ingen haiku dock det blev
Jag kämpade, jag skrev och skrev
Min vers blev bara än mer skev
Inspirationen infanns ej

”Men blankvers då?” jag tänkte sen
Den låter fri och obunden
Där kan jag sväva fritt igen
Men ack, jag hade åter fel

Så granska nu med kritisk lupp
Ni storpoeter med er trupp
Jag tagit i tills jag fått krupp
Jag prövat allt, nu ger jag mig