Ett enda litet steg
och världen ligger under mig.

Det första andetaget är svårt
luften rusar in i mina lungor
frihetskänslan tvingar mig att skrika rakt ut.

Jag passerar igenom ett moln jag annars aldrig märkt
blir våt och kall om ansiktet
adrenalinet rusar till och jag rusar närmare jordskorpan
surfande på luftmotståndet i tvåhundra knyck.

Jag lyfter på nacken och ser jordens rundning i horisonten
önskar att jag fick bli kvar en stund till
fast nu har över en minut passerat
och fallskärmen löser ut sig

allt verkar stanna upp.

Jag styr en stund med styrlinorna,
faller sakta den sista biten

Sedan är det över.