Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Det här är nog den mest makabra, mest jobbiga dikten jag skrivit. Inspirerad av Elisabeth Ohlson Wallin\'s fotoutställning In Hate We Trust, och då särskilt verket \"Misshandel\" Dedikerad till alla homosexuella killar som utsatts för misshandel


Internetdejt/Misshandel (En liten aktion mot Hatbrotten i Sverige)

Han har lovat sig själv att inte gråta
Men vem kunde tro att det skulle bli såhär?

Han som verkade så fin över internet och telefon
Var så full av hat

Han känner tårarna rinna
Smärtan är så stark att den inte längre är påtaglig

Blodet blindar ögonen och bäst är väl kanske det
Ju mindre han ser desto lättare går det kanske

Han vet inte hur länge det tar innan dom släpper honom
Men han vet att han ska dö
Eller han tror det i alla fall

Han ligger på marken
Stilla vid en parkbänk

Det är sent, kanske natt,
Han vet inte längre

Är det fel att älska någon annan?
Är det fel att älska en annan kille?
Han trodde inte det
Han borde inte tvivla heller

Men kan inte låta bli
Plötsligt ljuder sirener

Kanske...
Finns det en liten strimma hopp.




Fri vers av 3_miles_high
Läst 333 gånger och applåderad av 6 personer
Publicerad 2007-04-10 16:19



Bookmark and Share


  utstött
det här är enormt vackert skrivet tack
ska du ha för en varm och vacker dikt
som inspirerar stimulerar och vibrerar
2007-04-14
  > Nästa text
< Föregående

3_miles_high