Vigd åt mörker...

 

Hur ensam

kan en människa bli

innan drömmarna tagit slut

innan tårarna frusit till is

och vilja och mod plånats ut

 

Hur länge

kan ett hjärta förmå

att sorgeligt bulta och slå

innan livet ej längre är

och ingenting finns att förstå

 

Hur ensam

kan en människa bli

innan smärtornas tid är förbi

och själens falnande eld

skall väckas ur blint raseri

 

Bs-07

 

Fri vers av Bodil Sandberg
Läst 1118 gånger och applåderad av 12 personer
Publicerad 2007-05-14 19:25

Skriv ut
Spara som PDF

Flickan*i*L*för*Lycka* Perfect! Så stark, och berörande! 2007-05-25

Proton sorgligt... men vackert på samma gång. Kan när jag läser den se en människa framför mig, som slutligen ger upp allt och ger vika för mörkret inom sig. 2007-05-21

Patrick K Fint skrivet, underbar känsla i dikten. 2007-05-20

Myself sorgliga värld,ensamhet och elände,du beskriver en verklighet,tyvärr sann för många-ensamheten är mera utbredd än vad vi tror-fråga din granne. 2007-05-17

Mårten ´sorgligt men väldigt fint skrivet 2007-05-16

Lutien Selae ehrm... Jag skäms lite över min förra kommentar, faktiskt. Jag läste om den några gånger lite nogrannare, och hittade så mycket vackert. I slutet kan man riktigt känna någonslags... vibration. UppåUppåt-tumme! 2007-05-16

Thommy Sorglig text, så ensam hoppas jag ingen är, riktigt bra skrivet. 2007-05-16

legolas En eterisk och ändå arg text. En deliciös dikt. Tycker mkt. om slutet 2007-05-16

Teresia Ridell Vackert, spontant skrivet ( känns det som), äkta mindre korrekt skrivi men med desto mera känsla. får rysningar av sorgligt (väl)behag. 2007-05-16

Jasna jag håller inte med om punkterna...den är bra, bara användandet av ordet \"förrns\" går mig emot, men innehållet och speciellt avslutet är mycket starkt 2007-05-16

for BIG mistakes Hej. Din text borde ha punkter. Det är annars svårt att läsa. Du skrev annar väldigt fint. Läs gärna någon av mina. Min bästa heter Försent 2007-05-15

Agnes Du river stora hudflagor med dina ord. Jisses.... Förutom att innehållet berör djupt tycker jag väldigt mycket om att du skriver dialektalt (\"förrns\"). Det ger en större trovärdighet åt orden. 2007-05-15

© anakreon Måhända är vi överens att evigheten är vår gräns? Vi kämpar och vi håller ut till dess att resan når sitt slut! 2007-05-15

Nils Sondefors Vacker och finstämd dikt med ett fint språk. 2007-05-15

Sunlight Ja, var går gränsen... så relativ i livet... likt bäcken som letar sig fram - mellan, runt och över hinder i dess väg... Sorgen är tät i denna dikt, förtvivlan och smärtan... På något sätt en uppgiven ton. Men, i slutraderna, skönjes en styrka, ilska, som kokar...som bäckens vatten, när det dämts upp och sedan rinner över och vidare söker sig nya vägar... Så upplever jag dessa rader. Du skriver så livsnära och så otroligt bra! 2007-05-15

Lillemor Mörk text som undrar när det vänder. I det ligger hopp o förtröstan. 2007-05-15

Bim Åh du värmlandsjänta,-den som kunde svara,-det enda jag kan säga är;håll ut min vän,-livet är värt varenda ögonblick, -även om det inte alltid syns vara så...Hälsn.Bim 2007-05-14

Eline.P Den här dikten rör mig djupt Bodil, så sorgsen och gripande. Jag känner igen alla de här livsfrågorna du ställer som dyker upp och gör oss mindre än minsta lilla hjälplösa \"knytte\". Det är inga lätta frågor och jag är inte säker på att det ens finns några vettiga svar som går att ta till sig. Kanske måste man bara härda ut. Det är en klen tröst men när det vänder, för det gör det, hittar man ut i livet och ljuset igen...stark som få. 2007-05-14

Antropofagen Tragisk ond spiral som ofta slutar i svarta rubriker. Som vanligt bländande ordat. 2007-05-14

ej medlem längre Vi har alla olika smärtgräns vad gäller hur mycket vi orkar med. Det går alltså inte svara på frågorna du ställer... Det kan bara du själv göra... Och du är duktigt piss off eller hur? 2007-05-14

Maria Malm Sorgligt och frågande om livs frågor. Titeln är väldigt vacker. 2007-05-14

OriginalOfTheSpecies Sorligare kan det väl knappast bli... Du är så fabulöst duktig!! Och man undrar ju ofta det, hur länge man ska stå ut. 2007-05-14

devilsangel Stor sorg i denna text..och smärta..Den berör på djupet och min specialitet är ju just sorg...Du får en 5:a av 5 möjliga på denna!! 2007-05-14

Lilla My* Läser tagen din text o tungt vemod lägger sig i magen.... En djupt smärtsam dikt som verkligen går in..i märg o ben!! 2007-05-14

prinscess den här känns väldigt ensam och mörk på något sätt men väldigt bra skriven är denna text 2007-05-14

Lutien Selae fin... Älskar titlen:) 2007-05-14