|
|
del II i minitriologin resdagar
22 dikter / frusen stund
23. du ringer jag vet inte varför stämbanden gör oss delvis förstådda. 24. telefonens display visar 47 sekunder samtalstid på den tiden springer de duktiga 400 meter häck president kennedy levde så länge efter att han skjutits på den tiden hann jag säga tre ord hej, okej och hejdå. 25. lätt förvirrad av att bara andas luftens sammansättning i dessa lungor hur syret sprids ut i blodet hur vi orkar lyfta dessa tunga maskingevär. 26. massmord i usa jag tvättar fönster det genomskinliga i lögnen var varken han eller du de svarta hårstråna tejpar jag på dockans huvud jag är verkligen sjuk jag också. 27. så vi bestämde en fika eller du allt ska delas upp rådjuret styckas efter sin död. 28. som barn slog jag mig ofta kanske just därför min försiktighet som vuxen tills nu jag läser i en bok om alla dessa sjukdomar det är svårt att välja när man har allt. 29. du är sen på koppen står made in china även jag har färdats långt men har längre kvar. 30. i brist på annat gör jag upp en lista på kändisar jag sett den senaste veckan rebekah hemse loa falkman linda rosing nästan alla ska krossas det är den tiden. 31. vi fikar mest under tystnad sorlet runt i kring oss lägerelden ur kaffemaskinen espresson färgar min själ. 32. vi delar upp sakerna allt ska vara i samförstånd jag önskar dig död och mig levande eller tvärtom du får tuppervareburkarna jag saknaden. 33. din lycka stör mig han värderar kvalitetstid förstår jag du är redan solbränd ditt svarta hår har aldrig varit vackrare. 34. jag blundar fantiserar om värre sorger öppnar mina blanka ögon krig, svält, jag. 35. på håll han och du jag vet inte hur man möts längre vilka ord som används jag räddas av din arrogans när du låtsas att du inte ser mig. 36. förintelsen på ica jag går längs kyldiskarna all snabbmat är mått på ensamhet tre minuter i micron sedan är ännu en sjukdom vald. 37. det är maj tillståndet ska gå över bli värre bli värre igen. 38. någonstans tappar man sig själv du blev jag och jag du det är dina sorger jag bär när du ler lyckligt. 39. jag var i kyrkan tycker så mycket om när solen lyser in genom färgat glas jesus på korset jag undrar alltid varför han skulle ta den kollektiva skulden. 40. om döden kommer vad ska sägas en begravning i total tystnad en stum präst bara bingolottoutroparen i centralgången lovar vinst. 41. dina svarta hårstrån på sängbordet jag låtsas att det är rebekahs jag onanerar min egen rastlöshet sprutar tomhet den är här nu toapappret är en pistmaskin. 42. färgen på insidan av handflatorna jag skäms så lätt tror att alla ser mina tankar. 43. någontans ifrån en granne hörs glädjen det är från en tv förstås men ändå det måste finnas någon där ute de svarta hårstråna gör mig ledsen igen på något sätt färdas jag. 44. ofrånkomligt krig, svält, jag du, han.
Fri vers
av
Christer Eriksson
Läst 3256 gånger
och
applåderad av 32 personer
Utvald text
Publicerad 2007-05-21 12:20
|
|
|
eelinpersson
i'm inloved in poetry.
now, i'm married with this poem.
this is art.
bra. mycket bra.
2009-11-19
|
|
|
|
Mikael Lövkvist
Jag vet inte hur nära vi människor kan komma att uttrycka sanningen, vad det nu är, men ditt försök - genom din ärlighet, existentiella nakenhet, och uttryckta känslomässiga ömtålighet, når långan väg. Jag önskar att jag kunde skriva så här ärligt. Jag lyckas inte ens det i min egen reflektionsdagbok inför mig själv. Jag upplever ditt sätt att skriva som mycket vackert. jag menar inte porslinsvackert. Jag menar vackert som i kvinnnan som finner kraft att lyfta bilen upp från sitt överkörda bran; och som i kraften då kvinnan sedan bär på sitt barn. Dignitet i det ömtåliga. Fan, jag kan inte hitta ord. Hoppas att du ändå förstår.
2008-10-23
|
|
|
|
Ulf Lagerholm
redan nummer 23 anslår tonen, å kanske är det den bästa av dom allihop, suverän i sitt talande bildspråk, även fortsättningsvis glimmar det till här och var, jag får vibbar av sjuttitalspoesi, den gode Sonnevi och Sandro Key Åberg, kanke också madam Lugn när det gäller relationstexterna, men framför allt är det ju förstås Eriksson själv vi ska jämföra med, det är kärnfullt, fyndigt och okomplicerat
det här diktmedleyt räcker ju gott till en samling, har han prövat att få det tryckt?
2008-09-24
|
|
|
|
Anna Frölander
För mig är det här POESI.
Varför? För att du skriver okonstlat, oväntat, du levererar bilder som letar sig in i mitt eget huvud, jag känner, jag tänker, jag andas. Det är märkligt när ord når in, innanför så som dina ord gör. Jag är glad att du för andra gången (eller är det fler…) berikas med en stjärna för den här texten. Din poesi är en tung motvikt mot mycket annat.
Jag är också fantastiskt glad över att du är en sådan som inte tar bort kommentarer.
2008-09-23
|
|
|
|
K*
Textväljarstalins kommentar... Den passar bättre att tillägnas den som har valt denna text till framsidan än till författaren själv. Fy fan. Man blir så jävla trött. Ord på vägen eller ej - texten är grymt bra. Inte Tranströmmer - men det är just det som är poängen. Alla kan inte vara Tranströmmer. Alla kan inte vara Ammi till lags. Däremot kan man, som Christer, hitta sin alldeles egna stil, sin form och uttryckssätt och därigenom beröra många hjärtan ... till och med via en klinisk dataskärm.
2008-09-23
|
|
|
|
* Ammi *
inte alls ett val i min smak, platsar bättre bland ord på vägen, men smaken är ju som baken, dvs delad, att jacob kallar detta poesi förstår jag ju haha
2008-09-23
|
|
|
|
hets
har aldrig läst något så fint
2008-05-23
|
|
|
|
Bjarne Nordbö
Det finns en poet som heter PerErik Söder, som fångade mej under många år. Min läsning av hans alster tog mej med på en inre resa. Nu har det hänt igen. Jag blir medresenär till dej. Vilket för mej innebär att jag får se, höra , ja alla mina sinnen får liksom sitt. Det är stort. En tredjedel av resan återstår. Väskan står packad. Tack.
2008-03-11
|
|
|
|
Plumflower
underbar som helhet. jag är kräsen men detta gillar jag verkligen. spänningen och den hopplösa känslan löper som en brännande tråd genom hela. älskar vardagligheten och instuckna små tankar.
applåder
2007-11-13
|
|
|
|
katt.inc
Grattis till reds. val. som vanligt tappar andan när jag läser och orden fattas mig. Ska försöka skärpa mig och bli mera konstruktiv. GRATTIS !!!
2007-11-13
|
|
|
|
Felix Knutsson
Det är skönt att läsa poesi utan krystade metaforer. Dina tankefragment skapar en stark helhet och texten har samma självklara flyt som livet självt. Utlämnande, hudnära och mycket bra.
2007-11-13
|
|
|
|
Anna Frölander
... har läst den här några gånger nu och den är en text som mer och mer tar andan ur mig. Bilderna som flätar samman ett tillstånd, där inget är hållbart, allt är på väg att trasas sönder, precis allt och ändå fortsätter dom, bilderna att komma, att berätta sin historia, förklara sitt sammanhang. Jag beundrar och imponeras... Och vill fortfarande hålla din hand :-).
Favoriter just nu: nr 25, 32, 33, 42 och den schyssta upprepningen, med påfyllnad \"...krig, svält, jag, du, han...\"
Helt lysande alltihop, tack tack tack!
2007-09-07
|
|
|
|
swimsus@gmail.com
Tupperwareburkar, saknad, krig, saknad, svårt att välja sjukdom (haha)...ja.
Du skriver melankoliskt men trots detta känns det någonstans lite muntert ...Fast strunt i benämningar, ive lost them.Tusan avd bra, helt enkelt!
2007-08-23
|
|
|
|
ej medlem längre
Vad bra du skriver!
Det är sanningens poesi, men ändå är den vacker. Sanningen får en att tänka, på samma sätt som man berörs av en dikt om vacker fantasi. Det här är vacker sanning. Som blandas med träffande verklighet, vilket gör den oslagbar.
\"massmord i usa
jag tvättar fönster\"
Dessa rader är en del av det som träffar, åtminstone mig, i denna dikt. Det sker saker i världen som man kanske borde reagera mer på, men vi fortsätter ändå som förut. En del av försvaret; vi håller krampaktigt fast i vardagssysslorna, \"annars kanske vårt liv faller samman\" (lr nåt sånt).... Pratar kanske i någon minut om det med dem vi lever med, sen återgår vi till vårt och låtsas som det aldrig hänt.
2007-06-17
|
|
|
|
ordterroristen
här utvecklas det och från början till slut är det barskrapat. Poesi för själen. Hudlöst precis som riktigt bra poesi är. Mindre tvetydigheter i den här. Kanske därför det känns mer äkta, för istället ersätts det med råhet, med själslig sjukdom med helvetisk kärlek.
2007-06-10
|
|
|
|
TedEdFred
Jag tvekade faktiskt lite innan om jag skulle läsa den, den såg så lång ut, men när jag väl läste så flöt det bara på. Jag vet inte vilken jag tycker om mest, alla är nog ungefär lika bra..
Snyggt sätt att skriva på, med nummer och så, istället för att bara skriva .. rent av, eller vad man nu ska säga.
2007-05-26
|
|
|
|
crapcat
den här är i precis samma klass som den förra
du har ett otrloigt ordflöde
det flyter på så bra...
ettan och 39 är bäst
2007-05-25
|
|
|
|
BetweenTheLines
Oj,naket,starkt,känslosamt,vackert!
Poesi....
väldigt skickligt
2007-05-22
|
|
|
|
Sländan
Otroligt bra fortsättning på ettan! Du skriver med en sådan självklarhet och på ett så sätt att man blir stum av dina ord. Liksom tidigare kommentar blev jag otroligt imponerad av \"dina svarta hårstrån på sängbordet...\" Känsla!
2007-05-22
|
|
|
|
Lena Renman
Hej Christer
så kom då del 2 och ojoj, vad ska jag säga, så mycket av...smärta, saknad, vrede och ja..
\"vi delar upp sakerna
allt ska vara i samförstånd
jag önskar dig död
och mig levande
eller tvärtom
du får tuppervareburkarna
jag saknaden.\"
Så bra skrivet, jag riktgit känner ekot av alla tillbakahållna känlsor i det.
Även delen om de svarta hårstråna ( som så rktigt kommer tillbaka ) som du klistar fast är bara så bra.
Hej dej Christer
Lena
2007-05-22
|
|
|
|
wayward - taiga
ja det var nog det trovärdigare jag läst här.
skönt att hitta nåt som träffar inuti
- författare - bli det!
2007-05-22
|
|
|
|
Nina V A
Det här är så genialt och bra så att det bara är inte klokt!!!! Vilka resdagar, dessa sanningar som placerar sitt epicentrum över blottat bröst. Dina formuleringar reagerar med luften och man brinner i sin medvetenhet. Så naket att man skälver och så nära att man omsluts av bokstävernas skuggor. Det flyter över från stycke till stycke som om man satt en \"gående spiral\" i metall, du vet sån man lekte med som barn, högst upp på trappavsatsen. Man följer den fascinerat med ögonen, hela vägen utan en blinkning. Fan, det finns väl inte någon som inte kan relatera någonstans utmed frusen stund, helt otroligt C!
Du gräver in fraser, nästan som chiffer till hjärnan, som levandegör texten än mer - en betraktelse, en händelse eller en bild runtomkring. Galet bra, bra bra!!
2007-05-21
|
|
|
|
K*
jag håller med Baklänges fullständigt. detta är fan det bästa man kan läsa. jag känner mig som golvad o knäad av det här och det är så många rader man bara totalhaverar för! helt galet bra och jag såg i ingressen att detta är del två i en triologi - jag säjer bara YEZ! yezyezyez
ja
\"jag är verkligen sjuk
jag också\"
2007-05-21
|
|
|
|
Catrin
Jag blir helt uppslukad av din text... den är skriven så det skär i hjärtat på mig och ögonen tåras. Tack för att du delar med dig.
2007-05-21
|
|
|
|
baklänges
åh, fy fan. vad jag gillar det här. det känns som bland den bästa poesin man kan läsa, i typ, Sverige, just nu. jag skulle försöka plocka ut några favoritnummer, men det gick inte. det finns inget svagt i den här, tycker jag.
påminner en del om Ola Julén, som du kanske skulle gilla om du inte läst. hursomhelst. det här är så jävla bra. koncentrerat, sorgligt, överraskande, personligt, stort. tack!
2007-05-21
|
|
|
Nästa text
Föregående
Christer Eriksson
|
Se alla
