Några sekunder av tystnad och fantasilycka sen fortsätter vi att andas. Men nu försiktigt för att inte väcka stenarna. Och vi ligger i solen och smälter bort gårdagens självmordstankar och dagens läppglans på våra läppar för att kunna vänja oss vid sommaren. Vi för över vad vi gjorde som barn genom telepati för ingen orkar säga nåt. Vi har pratat iväg om sånt förut och det slutar bara med att vi tappar livslusten i skratten. Och då får vi ligga och smälta i solen imorgon också. Och det där blir aldrig en framgång, för imorgon ska vi lära oss att sluta jämföra hur det var när vi var små mot hur det är nu.

 JAG ÄLSKAR MIN KUSIN