Hopplöshet och livet blir en kamp
ska livet vara så som det är för dig
när jag ser hur du våndas kan jag känna gråten
när jag ser hur du gråter våndas jag och känner hopplösheten
det är fel, fel, fel
du är den starka som ska skydda mig trösta mig
det är du som ska se mig gråta
panikslagna sekunder och jag handlar som av automatik som så många gånger förr men ändå så nytt
aldrig kan jag vänja mig vid de panikslagna sekundrarna som blir till minuter till timmar
timmar av trötthet när jag inte kan hjälpa dig
jag vill ju så gärna göra allt för dig det vet du väll
alltid vill jag vara hjälten som drar dig upp när du fallit över kanten
men när jag ser dig gråta blir jag hjälplös, lika hjälplös som du