Ännu strålar det från Tjernobyl
jag tar en albyl mot denna soppa.
Terapeuten från Landstinget? Hennes besökstid ska jag högtidligen hoppa.

Det bor andra folk bortom bergen
de ser samma himmel men har inget försäkringssystem.
För vad hjälper klarblåa skyar mot gulsot och lungödem?

Elände är våra grannars arvedel
jag ids inte ens skratta åt parodin på borgerlighetens Frälsarkrans.
Och inte finns den enda flyktvägen kvar, att dra nånannanstans.

Det är här. Och det är nu.
Stunden är allas och står fritt att bruka.
Tiderna är förryckta, och folken sjuka.
Så, vad väntar vi på?