\"vem är du?\"
säger hon och ser sig själv i spegeln

mörka, nästan ihåliga ögon tittar tillbaka

hon går närmre

som för att hitta en gömd vinkel eller en ledtråd


lägger en hand mot spegelbildens.

hon tittar intensivare
och försöker genomborra bilden

Plötsligt,
öppnar flickan i spegeln munnen
\"du kan inte genomskåda mig\"


ett snabbt svar och ett leende;
\"jag behöver inte genomskåda dig,
jag är ju du\"

en blick igen
försiktigare den här gången

oroligt,

\" det jag ser, är det jag?\"
frågar hon med rynkade ögonbryn

tveksamt drar hon fingret över spegelbilden

som gör samma sak

och tittar tillbaka på rädda mörka ögon

svaret;

\" jag är en illusion
av den du är,
jag kan vara vem som helst,
se ut hur som helst,
men aldrig känna det som bränner inom dig

Jag är en matt yta,
ett synligt fält
i livets pussel,
men jag är inte du\"