Det är befängt
med oförklarliga misstag
och
förstoringsglas.

Och du ger fantasin
svarta sår
på det som är kvar
av glorian.

Du borde skämmas
för dina handlingar
och trösta mig
som hatar ful, äcklig
kärlek.

Om det står nio
buktalare på en
rad och skriker
så är du den
tionde som inte
riktigt kan yttra
sig för att du har
juveler i buken
och kalkpulver
i gommen.

Du är en
konstighetspojke
faktiskt.

Men det bästa är
att du är min
konstighetspojke.

Rädda mig från
de skarpslipade
oceanerna och
stålullen som
rispar mina
tinningar.

Rädda mig ifrån
skimmrande
prinsesstårtor
och tårgas.

Kom och rädda mig.