Det var när du såg på mig
med kornknarrsblick
och bad mig hålla truten,
som jag beslöt att inte längre
stå på ett olyckskorpsben
och vingla i takt med dina fågelusiskt
trista tendenser.

Så jag släppte helt resolut
ut det ph-låga vattnet i din ankdam
och knypplade på stört
ett par sköna gröna simhudstofflor

simmade med raska tag till en djup vik
där dina dina torrskodda
ankevankeben inte nådde botten.