stanna hos mig

och hennes späda

slingrande grenar

omslöt honom

som ett snår 

skulle de säga

till varandra sedan

att de var lyckliga då

när handryggarna stänkts

av ålder, skulle de ha

skrattkvastar intill ögonen

de såg inte vi såg inte

framåt så

men var hon jag så var

hon lycklig