Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
till f. jag ska aldrig glömma.


jag kan inte se dig längre

jag kan inte se dig längre
hur mycket jag än försöker kommer du aldrig
att uppenbara dig inför mina ögon igen

du kommer inte att skratta för mig längre,
inte le sådär, inte viska i mitt öra
att allting kommer ordna sig

jag såg i dina ögon
att det var sista gången du såg på mig
fyllda av kärlek och tårar betraktade de tappert
allt det du älskade och visste att du aldrig mer skulle se

allt det där vi sa vi skulle göra,
alla måsten, alla drömmar
varför finns de kvar när jag inte längre kan se dig?

du sa att du visste att det skulle gå bra för mig,
din röst bar inte riktigt och hela du var skör
i din vita sjukhusrock hade livet och färgerna redan börjat lämna dig

det var då jag stängde av
mitt hjärta skrek farväl men vägrade inse
att mina ögon aldrig skulle få se på dig mer

du var så modig,
ville inte att jag skulle se alla de tårar som föll
för allt det du visste skulle gå förlorat
de sa att du inte orkade mer

jag kommer aldrig att kunna få säga allt det jag skulle ha sagt,
aldrig ge tillbaka allt det jag fått
jag kan bara hoppas du förstod
att mitt hjärta inte orkade förstå och ta farväl

älskade du, allting är så ofantligt tomt
de säger att du är borta
men ibland är jag övertygad om att du sitter här alldeles tätt intill
älskade du, visst är du inte borta?
jag kan bara inte se dig längre




Fri vers av kaprifol
Läst 287 gånger
Publicerad 2007-07-29 16:19



Bookmark and Share


    Nicklas VIP
Sorgligt och smärtsamt, och väldigt vackert skrivet.
Självklart är den du talar om inte borta, utan lever kvar i ditt hjärta och i dina minnen.
2007-07-29
  > Nästa text
< Föregående

kaprifol