att kunna nå dej

sökaren

den största kampen i levandet

är att nå in till sig själv

som att krypa in i ett

fotografi till den lilla pojken.

få hålla om honom

ge honom den goda världen.

så någonstans inom mig
kommer jag och den lille
pojken att alltid alltid
vara tillammans.

någonstans inom oss har
vi alla det lilla barnet.

Fri vers av aol
Läst 788 gånger och applåderad av 28 personer
Publicerad 2007-08-02 18:27

Skriv ut
Spara som PDF

ej medlem längre Här beskriver du början till läkningen av det som hänt. Hur du vårdar barnet i dig själv. Bra jobbat! KRAM! 2008-05-01

Issand. den skulle lätt kunna vara två dikter men blir istället dubbelt så bra :) fint 2008-03-29

Spider Härlig text! och nog är det så alltid. 2008-03-19

Carola Zettergren Javisst är det så!!! Jättefint poetat!!! 2008-03-11

Dessie 35 såå fin text sätter mina tankar på spel 2008-02-19

Eva Enjebo/Drugge Underbar 2008-01-30

-Ulla Tilemo- Sant. Så är det. Och om man har haft en eländig barndom så får man ta det lilla barnet i handen och göra en bättre. Spelar ingen roll när det blir. . . . 2007-12-16

"Silver" Ja, det känns sannerligen igen när man läser detta. Jag undrar om inte det lilla barnet inom oss är den som är närmast sanning, lycka och annat vi försöker sträva efter. Jag funderar lite på hur den är upplagd. Först är det luft mellan raderna, sedan blir de tätare. Är det för att understryka hur jaget smälter samman med den lilla pojken inom sig? Ja, det ger effekt. Sedan funderar jag på varför ett kommatecken avslutar dikten. Det ger nämligen känslan av att något ska fortsätta efteråt, en oavslutad mening. Ett fortsatt sökande inåt? 2007-11-02

Måna N. Berger Älska det lilla barnet och det kommer att gå dig väl! 2007-10-21

Pivvi kan inte annat än att hålla med dig i dina tankegångar och applådera ditt skrivande... 2007-10-02

Uppochner Nog för att randerna är lite för korta, vilket gör att den inte flyter alltför mycket, men fy vad bra den är endå, innehållet lixom. Nä, jag gillar dina ord, tack! 2007-09-12

Rachel Roth de förta tre raderna är så sanna och fint skrivna..även resten 2007-09-07

tjort Du låter precis som en ur personalen när jag låg på barnpsyk. Men det är positivt, han var fantastisk. Tycker mycket om din dikt och dina speciella formuleringar. 2007-09-03

figurett Förlorade utan barnet båd man och kvinnas sinne förevigt 2007-08-24

Ronny Berk finstämd lyrik med filosofiska förtecken... ser en längtan till... och minnen från... barndomen...vackert... ja... 2007-08-23

Maria Zena Viklund det är så sant, fint! 2007-08-16

Död Mans Hand Yes dammit, märker dina ord som om de vore mina (satt precis å yrade om alla parallella åldrar som trängs i ens medvetande.) Säg till den lilla att allt dom sa till honom inte alltid var sant, det finns inget att va rädd för. bra uttryckt! 2007-08-10

Lasseman Wow! vilken skön poesi! sökandet i minnen! och hitta sitt eget jag.. bra skrivet min vän 2007-08-06

Flickan*i*L*för*Lycka* Med få rader säger du så mycket om \"dig själv\"sökandet vid vilket vi alla söker mål! 2007-08-04

eva m h mmm....vacker och sann! 2007-08-04

prinscess den här var mycket vacker 2007-08-03

Bjarne Nordbö Här framkallar du en liten tår i mitt öga. 2007-08-03

Lejonhjärtas poesi Vacker poesi och det är fint att finna sig själv, bravo! 2007-08-03

Bodil Sandberg En av de vackraste dikter jag läst...röda rosor regna över dig!!!!! 2007-08-03

nattig Så vackert. Får mig att tänka på mig själv som liten flicka och kanske därför jag har med mig henne än idag, för att jag vågade visa henne världen. Applåd 2007-08-03