En novell om levnadskonst. Läraren är min 3-åriga son och berättelsen autentisk. Läraren I (6:30 till 8:30)Läraren vaknade av sig själv, först av alla på hela internatet. Klockan var halv sju, men det visste inte Läraren. Han var helt obekymrad om allt vad klockor hette. Internatet var en skola för levnadskonst, för sådana som glömt hur man levde egentligen. Utbildningen skedde under fritiden, och i övrigt levde de inneboende normala liv, med arbete, skola, dagis etcetera. Just nu var det semestertider, så levnadskonstutbildningen fick mycket utrymme. Som vanligt vaknade Läraren på ett utomordentligt gott humör. Varför skulle man vakna på något annat sätt när en helt oskriven dag låg framför en med alla möjligheter att bli något underbart? 1. Eftersträva att vakna på gott humör Han gick runt till sina fyra elever och började dagen med att påminna om några av sina levnadsnormer genom sättet han hälsade alla godmorgon. 2. Hälsa alltid 3. Använd rösten pillemariskt När alla till slut vaknat och kämpat sig upp hjälptes de åt att göra frukost. Läraren gjorde minst nytta av alla, som vanligt, men med ojämförligt störst arbetsglädje. 4. Allt är roligt om man gör det med rätt inställning Under tiden de höll på att plocka fram frukosten ringde telefonen. En av eleverna svarade. 5. Samla på minnen som får dig att skratta
Prosa
(Novell)
av
Mattias Josephson
Läst 635 gånger och applåderad av 5 personer Publicerad 2007-08-07 11:46
|
Nästa text
Föregående Mattias Josephson |