Låt mig reflektera över gatorna
där alla känner alla
och vänner förblir vänner
I brist på annat

Jag betraktar gatorna
där sommaren väver samman
och allt blir som förut

En gemenskap som ni lånar ut

Och vi skrattar,
du och han
Och jag

Det är bara ett lån
som kommer att falna med augustisolen
Kvar lämnas minnet och mitt leende
Utlånad lycka som räcker för att smälta snön
och förvandla vinterdvalan
till kvardröjande sommarromans