i gröna lunds spegelbild
i vattnet
där från Ersta terass

det är högt där
man kan dö
om man hoppar

det är ljust där på terassen
om jag vänder mig om
och ler rakt in i
bröllopsfestens sista timme

det är huden som fryser
och jag som bygger något nytt
när doften av kaffe tar strid för min
längtan

det är bråttom därnere
en biljakt från tristessen

det är ett stort halsbloss
som tänder stan

jag var nervös för det här
härute
men det känns tryggt