Det spelar ingen roll hur vi väljer våra ord
Rosor skall spridas på vår grav
Vi kommer alla dunsta ner till jord

Som att stirra in i den blodröda solen
så att konturerna stannar kvar även när man blundar
när hela världen faller ner
i ett himmelsljus starkare än vår kärlek

När vindens lätta bris lyfter även den svagaste fågel
och låter den flyga sin sista tur över den blå skyn
När stormens kraft tar tag i land och rike
bara för att visa att den fortfarande kan

Om natten när mannen i månen vakar över våra liv
när han ser dem som kastar sig till skuggorna
och dem som försöker slita sig ut därifrån
Stjärnorna likt lavafält över himlens valv
ty de varo krigarnas eld som leder dem fram
även om hoppet inte lyser lika starkt

Solen är hemlighetsfullt röd om kvällen

Den viskar sagor till poeten
Den får skuggorna att smyga runt hörnen
Allt tystnar som en gammal saga om visdom och lärdom
Det är så tyst
så jag kan höra fjärilarnas vingslag slå dovt mot mitt hjärtskickt

Solen är hemlighetsfullt röd