Du vill inte ha mig i ditt skyltfönster
jag svär
Och om du trots allt arrangerar mig där
kommer vi att se hur du läxan lär:

Vi går i cirklar och cirklarna är våra liv
vem vågar så ta
ett kliv
utanför den påbjudna cirkeln och zonen?

Du är en docka, en pajas i kläder som du köpt
i tron att du är originell
Men de syddes av ett indiskt barn
en vanlig kväll (i tisdags morse)
Men du känner dig försförisk och sensuell.

Jag torkar mina skor på barnknopad matta
och stirrar in i den verklighet som blev min
Men du, verkligheten är inte din.

Marx hade rätt. Bara för att du inte ser arbetet
arbetar andra.
Din lott är att köpa - och vandra - i självpåtagen ovisshet.
Marx var vår profet. Budskapet var glasklar sanning i enkelhet.
Den här dikten är en fotnot. En litterär kofot.

Vi tror på våra Supermarkets och grundar nya
Till Norberg och några tankesmedjor sänder jag en förtorkad spya:
Lev som du lär. Din egoism dig klär.
Evangelium: Gör dig inga besvär! Det som är gör det goda av sig själv!
Smulor faller från entrepenörernas bord.
Så lyder den heliga Maud Olofssons ord.

Jag vilar i natten på min hane och mina ordkaskader.
Bland poeterna är jag förvisso en dvärg. Men knappast
den dvärgen du känner som Glader. Peace.