bara några millimeter från dörren, någon kommer att öppna den
och mitt huvud kommer att ta emot slaget och jag struntar i
om det blöder för det spelar ingen roll hur
mitt ansikte ser ut för
inget på utsidan kan inget förändra insidan och mina tankar
bara för att hinna med dig eller räcka till,
måste jag få lite försprång för jag ligger efter,
gör det något om jag sover en stund, jag har så
mycket att ta igen och jag tror att även kommer plastblommorna dö
även kommer plastblommorna dö
dom kommer ruttna och på något sett bara försvinna ifrån oss


bara några sekunder med dig det blir nog inte mycket mer
men allt kommer att ske
på din egen vilja och jag har aldrig följt någon så mycket som dig
hur tappade jag mig själv?

även tiden har ett slut, och det är inget vi kan ändra på.
för hur mycket vi än vill, så är det för sent.